I rymden finns inga känslor. Det finns det inte på jorden heller
Vad fint du skriver gumman. Så vackert och ärligt. Jag gillar din blogg mycket ska du veta. Och du? Jag bryr mig om dig. Även om vi knappt känner varandra. Men jag bryr mig ändå, för jag tycker du verkar vara en fantastisk människa, du är söt och snäll, omtänksam och väldigt, väldigt duktig på att skriva.
Vet inte hur du känner, för ingen kan veta hur en annan människa känner inombords, men jag vet hur det är att må dåligt, och jag hoppas att du är en av de som en dag kommer må bättre. Helst av allt vill jag att du ska må bra, inte bara bättre. Bra, och orka saker, göra det du vill, leva livet med ett leende på läpparna. Du är unik, ingen är som dig och det ska vi vara glada för, för hade alla varit så snälla och söta som dig hade det nog gått åt helvete för alla hade blivit kära i alla, alla hade tyckt om alla (vilket i och för sig vore väldigt bra, med tanke på hur världen ser ut idag) men tillslut skulle det inte funka. Så tack och lov att vi alla är olika. Men vi, du och jag, är lika på vissa sätt. Du känner säkert igen dig i lite av det jag skriver om, och jag känner igen mig mycket i det du skriver om. Fortsätt skriva, fortsätt kämpa. Fortsätt leva. Inte för att du kan, utan för att du är värd det.
Kramar från en trasig själ <3
