Snart drunknar världen i höstmörker och rutiner
Första veckan rullar på i en oförskämd takt. Nya kurser, nya lärare, nya klasser. Jag tillåts oändliga sovmorgnar och fyller dem med promenader, träning, långfrukostar, tv-tittande och djupa andetag. Jag planerar outfits, packar väskor som består mer av mat än skolmaterial, ser på bio, kritiserar religioner, och får mig en daglig dos kollektivtrafik. Det rullar på, som man brukar säga. Om det är bra eller dåligt, när saker bara rullar på, går per automatik, är oklart. Allt jag vet är att det smyger sig på, det där mörkret, att temperaturerna sjunker grad för grad och att regnskurarna avlöser varandra allt tätare.
Jag vill nog inte/har nog inte fattat att sommaren är slut nu. Att vi går in i sista augustiveckan och att fenomenet höst snart tar upp varenda millimeter av den här verkligheten.
Men min syster (och alla andra som betyder) kom hem från Kiruna idag, och än så länge kan jag värma mig under de sista solstrålarna och vakna av solljus genom fönstret.
Insikt: Jag vet inte hur när eller varför, men jag mår bra. Ja, jag mår bra. Längre än så orkar jag inte tänka än.
Kommentarer
Trackback
