Plasthjärtan

 Kvalitetstid med min far. Båstad, Hovshallar, Torekov. Jag låter havsluktande luft fylla mina lungor. Kollar på coola dudes som hoppar från klipporna, dricker kaffe, fotograferar söta gator och vackra blommor i smutsblå nyanser, hittar Sveriges smalaste trottoar, och en väldigt fin gränd (bortsett från soptunnorna, kanske?). Det är fint. Pappa låter mig sova på vägen hem. Vilket ju är väldigt skönt. För nog är det någonting med dessa lugna, sköna sommarutflykter som får mig alldeles väldigt trött. Klarar mig inte längre på åtta timmars sömn.