Livet är ju mest tråkigt sen ändå
Stressar i onödan. Livet släpar sig fram och jag vill mest att denna veckan ska bara dö som alla andra. Mest för att ångesten gnager lite oroande i revebensburen och jag mår illa av mina muggar vatten. Jag sitter instängd i dammiga klassrum och längtar ut i världen, ut i blåsten. Längtar efter att fylla lungorna med syreatomer och gråta i regnet. 17.20 åker jag hem med mamma och äter jordgubbar i bilen. Får ensamtid i huset och andas mest bara.
Kommentarer
Trackback
