Prat..
Önskar jag kunde se gay-galan. Verkar så fint. Anton Hysén som årets homo. Han är ju så fin att jag vill gråta. Bra kille. Verkligen bra.. Men nu kan jag ju inte se det... hmm undrar om det går att se i efterhand? *hoppas*
Suttit här och lyssnat på Gagas Monster och känt mig som en liten regnbåge hela kvällen. Jag älskar mig ibland. Jag må vara jävligt fucked-up, men va fan. Jag är rätt bra ändå, ibland. Läste massa #homoriot och blev arg också. Lyssnade på intervjuer och blev ännu argare. Ibland är världen så äckligt dum, ond, fel, ful, orättvis. Blandade känslor denna kväll.
Vill nu bara vara lite härligt klyschig, men oj så ärlig, och säga till er allihop därute att ni är fina. Spelar ingen roll hur ni ser ut, vem ni är kär i, vart ni kommer ifrån, vad ni tror på. Jag älskar er ändå, och ni är perfekta precis som ni är. Så var er själva, stå upp för vilka ni är, låt inte folk trycka ner er, ta ingen skit för att ni är lite annorlunda. Ingenting är normalt i den här världen, allting bara är. Alla är människor, och alla förtjänar respekt. Citerar min personliga favorit Grynet "TA INGEN SKIT!!!".
He ate my heart...
Kollat på Top Model Sverige idag, och bara känt mig så där allmänt tjock. Men men. Varit inne i stan med mami också, och bara myst. Ute blåste isvinden, och det sved i händerna när jag bar kassar med vinflaskor utan vantar. Jag tycker inte ens om vin. I prylbutiken hängde jag vid asiendelen, och kollade på kinesiskt te, och japanska ätpinnar. Jag älskar att äta med pinnar. Köpte ett svensk-kinesiskt lexikon med.
Nu sitter jag i sängen och lyssnar på Dead by April, och så. Ska klippa i lite kläder sen. Jag, saxen, nålen och sandpappret har lite granna jobb att göra haha. Vi är allt bra hopplösa ihop.
Systern spelar hög musik, och det dunkar i mina väggar. "That boy is a monster". Ja, det är han verkligen....
Dead by April - Carry me
Food
Åååh jag är så hungrig! Och det här inlägget är så onödigt! Men faan jag har inte ätit på hela dan. Bra där..
Funderar på fin-frukost i morgon när jag ändå är ledig. Borde ta och mysa till det lite.
Så blev du mitt sår, och jag blöder ihjäl.
Börjar halv fyra idag. Så nu sitter jag på övervåningen och tittar ut. Lyssnar på Lasse och har ont i min tumme efter mitt lilla papercut igår. Annars händer det inte mycket. Skulle börjar 12.25 egentligen så jag gick upp vid halv åtta och gjorde mig i ordning. Men sen ställdes den lektionen också in så nu sitter jag här. Borde måla naglarna och laga mat. Mm.
But art never comes out of happiness
Egentligen vill jag gå ut i kylan och låta den ta med sig alla tankar, på samma sätt som den tar allt annat. All värme, all trygghet, allt lugn. Kan den inte ta alla tankar, alla känslor och alla problem i stället. Kan den inte ta allt det jag inte vill ha just nu, och bara låta det frysa sönder därute bland snödrivor och isgator?
Jag saknar sommriga morgonpromenader. Jag saknar det där speciella, varma sommarljuset, och de ljusa kvällarna. Jag saknar myggbetten och frihetskänslan, de sena nätterna, och all tid som blir över till ingenting.
Jag saknar att sprida ut filtar, kuddar och täcken på vår balkong, för att sen lyssna på Sommarpratarna, se ut över byn, och fika med fint sällskap.
Till nästa sommar ska jag lära mig dricka te. För att sen kunna sitta på balkongens trägolv och trassla mig igenom Strindbergs Röda Rummet. Det är vad jag ska göra. Jag längtar till sommaren.
Söndermarken jagar mig, men jag är inte där...
Kväll. Matteprov i morgon, och jag vill lägga mig ner och dö. Fast det vill jag ju rätt ofta. Jag är en svag människa. Talet gick okej idag i alla fall, för er som undrar. Tänkte på Lasse innan. Hundratsen textrader for genom huvudet, och avslutades med minnet från tidigare under dagen då jag suttit i bilen och lyssnat på Dead by April och Jimmie growlade "THIS IS JUST A DREAM!!!!!", och jag kände mig fri på något sätt. Sen gick jag bara upp och gjorde det. Och jag lever. Känns det som i alla fall.
Jävligt mänskligt Sverige vi har.
Var bara tvungen att lägga upp det här. Han blir så upprörd Benny, och jag hoppar i sängen återigen av ilska över detta. Kan inte ta upp det nog, kan inte diskutera det nog, kan inte vara arg över det nog. Vet ni vad jag vill att ni ska göra Platshjärtan? Gå in på allout.org och skriv under namninsamlingen om ni vill hjälpa till och förändra! Fuck allt det här! Vill gråta. Igen. Ska se på TV istället, och gråta inombords, samt glömma att vi har tal i morgon. Åååååh!!!!
/Desperat psykfall
Promise me, promise me I will be fine without you..
Borde sova. Kan inte. Har ni besökt IzaTown så vet ni att nätterna är min mest aktiva tid då jag skriver, funderar extra mycket och lyssnar på fina ljud. Önskar att det kunde bli så där skönt att sova igen, så som det var förr. Men det blir liksom aldrig det. Har någon slags hatkärlek till nätter. Vet inte. Ska i alla fall ge det ett försök. I morgon slutar jag tidigt. Hade behövt stilla shopaholicen i mig lite granna. Får se hur det blir med det. Shoppa ensam är lite ångestladdat för mig. Fast det mesta är väl ångestladdat för mig. Jag är ju rätt labil av mig, om jag får säga det själv. *Höjer volymen på musiken*
Ska sova, snart. Lovar mig själv det. Sen att jag är så fruktansvärt dålig på att hålla det jag lovar det är en annan femma. Det trycker vi in, gömmer bland andra gamla lögner lååångt där bak i hjärnans mörkast skrymsle. Det bli bra det här. Intalar jag mig själv. Det intalar jag mig alltid, och vi vet ju hur det brukar sluta.
Hej nattångest.
It's like I am naked out in the rain
Paus i pluggandet. Sitter och lyssnar på Lasse. Han är fin. Han förklarar allt som vanligt. Och så Dead by April de är bra, och Jimmie är snygg. Lite smått kändiscrush där ja. Skriver tal om varför man inte borde behöva hålla tal i skolan. Fick sånt ryck på det verkligen. Och där sätter vi punkt för skolpratet. I övrigt vill jag inte ha måndag. Vill bara få sitta här i mörkret för alltid, och fylla hela världen med toner. Måndag betyder ny äckelvecka, med nya saker som måste göras, mer press, mer stress, och mer ångest. VILL INTE. Jag vill inte mer nu. Lov tack! Snälla.
There's nothing left worth saving..
Allt som inte är sant är inte en lögn. Inte här i alla fall.
Okej, tänkte att det kanske är några som hittar hit som inte besökt mitt alldeles egna IzaTown innan, som jag nu då övergett. Istället bjuder jag ju nu in alla era plasthjärtan in i mitt plasthjärta skulle man kunna säga. IzaTown levde i ungefär ett år(den lever ju än ett tag, fast utan uppdatering) och jag skapade min stad för att kunna grubbla i fred, och kanske komma fram till ett och annat. Det betydde mycket. Fastän att jag fortfarande inte riktigt vet vem jag är, på många sätt. Lider av en hel del ångest, och även panikångest som jag dock börjar bli fri från, och det uppstår mest i lite speciella situationer nuförtiden.
Jag heter Felicia, fast skulle hellre hetat Jamie, eller Billie. Jag är flum, och dum i huvudet, men älskar mig själv rätt mycket ändå. Eller jag accepterar att jag är som jag är i alla fall. Söker efter en mening med allt, och det lär jag väl tjata en del om. Jag skakar nämligen av all meningslöshet, som Lasse sjunger i Timglas. Winnerbäck alltså, Lars Winnerbäck. Det är en fin man, som betyder mycket. Lyssnar på mängder av musik, gillar det mesta, rock, punk, grunge mm, och Lasse då. Gillar ord och satsradningar. Skriver mycket, mest för egen del men publicerar ibland på bloggen. Är alltid ensam, och låtsas att jag trivs med det, fast det är ju självklart bara en lögn. Men det är en fin lögn. Önskar den vore sann.
På den lilla fritid jag tar mig så fyller jag öronen med toner, funderar, skriver, läser om folks livsöden, överanalyserar allt, och försöker glömma bort verkligheten. Ibland umgås jag även med någon av mina fina, men få, vänner, tar hand om min lille ponny, eller trögar mig igenom en bok. Gillar filmer som har en mening, där folk dör, eller där jag gråter ögonen ur mig. Nyckeln till Frihet, Prayers for Bobby och alla beck, Wallander och Irene Huss kommer alltid vara bäst enligt mig.
Har en tvillingsyster som är både snyggare och smartare än mig. Vi är motsatser på alla sätt, och jag tycker om henne ofantligt. Det gör de flesta pojkar med, men jag släpper henne inte till vem som helst. Hon tar hand om mig, även om hon kanske inte förstår sig på mig så bra. Jag tar hand om henne med, lär henne musik, busstider, och kompletterar hennes usla lokalsinne.
Jag borde skriva att jag är gay, fast det vill jag inte. Jag är allt, och jag är Born this Way. Kan väl säga att jag är säker på tjej-sidan, men mer osäker vad det gäller killar. Det låter ju rätt bra, och rätt sant med för den delen.
Jag heter Felicia, fast skulle hellre hetat Jamie, eller Billie. Jag är flum, och dum i huvudet, men älskar mig själv rätt mycket ändå. Eller jag accepterar att jag är som jag är i alla fall. Söker efter en mening med allt, och det lär jag väl tjata en del om. Jag skakar nämligen av all meningslöshet, som Lasse sjunger i Timglas. Winnerbäck alltså, Lars Winnerbäck. Det är en fin man, som betyder mycket. Lyssnar på mängder av musik, gillar det mesta, rock, punk, grunge mm, och Lasse då. Gillar ord och satsradningar. Skriver mycket, mest för egen del men publicerar ibland på bloggen. Är alltid ensam, och låtsas att jag trivs med det, fast det är ju självklart bara en lögn. Men det är en fin lögn. Önskar den vore sann.
På den lilla fritid jag tar mig så fyller jag öronen med toner, funderar, skriver, läser om folks livsöden, överanalyserar allt, och försöker glömma bort verkligheten. Ibland umgås jag även med någon av mina fina, men få, vänner, tar hand om min lille ponny, eller trögar mig igenom en bok. Gillar filmer som har en mening, där folk dör, eller där jag gråter ögonen ur mig. Nyckeln till Frihet, Prayers for Bobby och alla beck, Wallander och Irene Huss kommer alltid vara bäst enligt mig.
Har en tvillingsyster som är både snyggare och smartare än mig. Vi är motsatser på alla sätt, och jag tycker om henne ofantligt. Det gör de flesta pojkar med, men jag släpper henne inte till vem som helst. Hon tar hand om mig, även om hon kanske inte förstår sig på mig så bra. Jag tar hand om henne med, lär henne musik, busstider, och kompletterar hennes usla lokalsinne.
Jag borde skriva att jag är gay, fast det vill jag inte. Jag är allt, och jag är Born this Way. Kan väl säga att jag är säker på tjej-sidan, men mer osäker vad det gäller killar. Det låter ju rätt bra, och rätt sant med för den delen.
Ja, det enda som finns kvar att säga nu är väl "Välkomna hit alla plasthjärtan!"
Loreen
Fast sen ser jag Loreen. Och hon är ju gudomlig. Ska vi säga fifty-fifty då? Eller kanske 70-30? Ja, tror det.
Välkomna
Behövde börja om på nytt lite. Nytt namn, lite ny design. Lite nytt liksom. Så välkomna till mitt plasthjärta allihop! Hoppas att ni ska trivas.
