Plasthjärtan -

"Det är okej"

Så var kvällen helt plötsligt här nu igen. Hej du patetiska! Ute sjunker graderna, och jag med dem. Dagen har gått ut på värdelösa vårdcentralsbesök, hosta, halstabletter och Lasses genialiska ord. För allting har bara känts sådär meningslöst och värdelöst och hopplöst. Men det är mars, och mars betyder vår, även om det inte verkat så just idag, även om februari inte verkat vilja släppa taget riktigt än.

Jag knaprar sömntabletter som inte vill fungera, och drunknar i mig själv nätterna igenom. Inser återigen hur mycket jag hatar folk. En del mer än andra. Överanalyserar min omgivning, men börjar mer och mer känna att jag inte orkar bry mig längre. Lyssnar på One Direction och gillar det. Börjar på allvar undra vad de där sömntabletterna verkligen innehåller.

Och kan du inte bara komma hit, och ge mig en enda enkel mening? Kan du inte bara komma hit och säga det där som skulle ge mig min andningsförmåga tillbaka, det där som skulle lossa snaran runt min hals precis sådär tillräckligt mycket?

Vi får göra mars bra. Vi måste se till att mars blir bra. Jag måste se till att det blir så. För du kommer aldrig hitta mig där jag drunknar i ingenting, så jag måste ensam ta mig till ytan för att kippa efter luft. Jag måste vara star. Och det måste bli bra nu. Välkommen mars.

2012-03-01 @ 23:47:26 Vardag Permalink

Kommentarer

Trackback