Och stjärnorna som glittrar, och ingen jävel når mig nånsin mera
Jag solar på balkongen från morgon till kväll. Tror aldrig jag varit så brun som jag är nu. Men det finns inget bättre att göra ändå. Får skoskav från Vansen, tränar, går promenader och struntar i att måla naglarna, trots att färgen är skavd och ful, struntar i att plugga trots att jag borde. För jag bryr mig ju inte. Fast egentligen gör jag det.
Det är så svårt att skriva någonting såhär i början av sommarn. Vintern är lättare, allting svämmar över, allting känns så mycket att det inte känns, allting är kaos och tomt. Nu handlar livet mest om att räkna idrottslektioner(som är nere i en ynka nu), hårspray och sol. Mer spännande än så blir det inte. Det stormar inte på mina inre hav. Vinterångesten dör varje gång våren tar över och lämnar efter sig ett relativ lugnt inre. För det är klar, allting är ju relativt.
Winnerbäck i lurarna, dammsuget golv, och det är en riktig skolvecka kvar. Ett nationellt prov kvar(spanska muntliga. Döda mig, snälla), ett geografiprov kvar, en idrottslektion kvar. En jävla vecka. Sju dagar. Spola tiden, tack.
Kommentarer
Postat av: Emelie
Hoppas tiden går fort för dig, så du får sommarlov och kan göra lite vad du vill. <3
Kram
Trackback
