Eva, jag vet inte vad jag försöker säga

Kanske är det ändå inte så illa att befinna sig i sommarhalmstad ändå. Flänger lite hit och dit i livet. Åker mellan lägenheten i stan och huset ute i Gullbrandstorp flera gånger i veckan. Såpass ofta att jag alltsom oftast vaknar i en säng jag inte riktigt kan säga säkert var den befinner sig. Varvar mellan att dansa till stängning, hänga på efterfest till klockan sju på morgonen, och jobba hela dagar och hela kvällar. Tio timmar gör en trött i huvudet och hela sammanhanget bara suddas ut i kanterna, och blir så fruktansvärt otydligt att jag inte riktigt är säker på någonting alls. Varvar mellan att lyssna på Håkan, och skriva egen musik. Det finns så mycket att skriva om just nu, fast egentligen ingenting. Jag vet inte riktigt vad jag försöker säga. 
Efter regn kommer sol, tydligen krävdes det jävligt mycket regn för att få en enda solig dag, och då passar jag och mamma på att ta en promenad in till stan och fika, shoppa lite på rean. Sen åker vi ut till pappa och grillar. Jag ser på Brokeback Mountain, och då kan man ju inte låta bli att gråta typ tre oceaner. Idag ska jag jobba. I kväll kanske jag går och tar en öl med en snygg människa. 
Och ni vet, det är så enkelt att bli någon annan. Men jag tror i alla fall att jag fortfarande är samma. Fast ändå inte. Tror det är skillnad på att göra sig till någon annan, och bara bli någon annan. Jag är inte samma som igår, men ändå exakt samma. Vet inte vad jag försöker säga. Kanske att huvudet snurrar av någonting annat än det vanliga alkoholruset. 
 

April är en månad av kärleksförklaringar, 

och det finns så mycket jag skulle kunna säga till dig

men av rädsla att förstöra ögonblicket drar jag efter andan

håller orden kvar inom mig. 

Hatar lukten av din cigarettrök, men kan ändå inte låta bli dina läppar

Det är någonting med dig som känns som ström genom mina ådror

så skrämmande beroendeframkallande fruktansvärt härligt.

 
Inget förstör så mycket som ord som inte borde sagts högt. 

Och jag vågar inte längre tro på någonting. 

Det har gått åt helvete förut. 

Och ni pratar bara om att le och vara glad. 

Gud ska veta att jag försöker

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0